Mauricio Rojas om språkkrav: ”Kravet på kunskaper i svenska måste ses i ett större sammanhang.”
Onsdag 3 augusti 2022
Niklas Selberg, docent i civilrätt vid juridiska fakulteten på Lunds universitet, ifrågasätter det kloka i att ställa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för förvärv av svenskt medborgarskap(Aktuella frågor 23/7). Han anser att sådana krav kan leda till växande exkludering och utanförskap istället för ett mer integrerat samhälle.
Redan år 2002 föreslog dåvarande Folkpartiet, nuvarande Liberalerna, ett språktest för invandrare som söker medborgarskap i Sverige. Senare har partiet kompletterat språkkravet med krav på kunskaper om det svenska samhällets demokratiska och jämställda grundvärderingar samt om hur samhället formades och fungerar. Det var och är en del av ett omfattande batteri av förslag för att motarbeta det utanförskap som redan 2002 var på väg att splittra Sverige. Det är mot den bakgrunden som Liberalernas förslag och dess eventuella effekter borde bedömas, inte som isolerade åtgärder. Det gör att Niklas Selbergs argument mot språkkrav är föga relevant.
Dessutom är Selbergs argumentation underbyggd på ett tvivelaktigt sätt. Ett exempel:
Som stöd för påståendet om språktesters exkluderande och diskriminerande effekter anför han ett citat ur det delbetänkande som den statliga utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap presenterade i januari 2021 (SOU 2021:2). Selberg citerar: ”Tvärtom finns det stöd för att högre krav på språkkunskaper leder till exkludering och diskriminering, vilket riskerar att leda till segregation i stället för integration.”
Men citatet gäller inte språktesterna i allmänhet, som utredarna vill införa, utan nivån på testerna. Kring dem finns i betänkandet en väl avvägd analys som landar på en nivå som inte utestänger utbildningssvaga grupper från möjligheten att förvärva svenskt medborgarskap.
Utredningen lyfter också fram behovet av ”riktade stödinsatser för att underlätta och förbättra möjligheterna för dessa grupper att nå upp till de ställda kraven”. Det är ett viktigt påpekande som ligger helt i linje med Liberalernas syn på den balans som bör finnas mellan krav och möjligheter för att de som vill bli medborgare ska kunna klara de krav som ställs på dem.
“Att ställa krav är att bry sig” var Folkpartiets valspråk 2002 och samma sak säger Liberalerna idag.
Vi ville ställa krav på samhällets förmåga att ta till vara invandrarnas potential, men också på de invandrades vilja att både tillhöra och tillföra saker till sitt nya hemland. Medborgarskapet skulle bli slutstationen på en resa under den gamla devisen ”gör din plikt, kräv din rätt” och inte tvärtom.
Under de två decennier som gått sedan valrörelsen 2002 har Sveriges integrationsproblem vuxit på ett sätt som överträffar de mest pessimistiska prognoserna som gjordes då. Liberalerna anser att den handlingsförlamande strutspolitik som har tillåtits tillta på det sätt som skett måste brytas. Vi är redo att axla det ansvar som behövs. Vårt reformprogram Förortslyftet innehåller drygt 200 kraftfulla åtgärder. Målet är att det år 2030 inte ska finnas några utsatta områden i Sverige.
Det är i det sammanhanget som kravet på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att kunna bli svensk medborgare ska ses.
Det finns ingen enkel lösning i kampen mot utanförskapet. Mycket måste göras samtidigt och för det krävs, först och främst, en ny regering som prioriterar kampen mot utanförskapet – en för Sveriges framtid avgörande fråga.
SKRIBENTEN
Mauricio Rojas var riksdagsledamot för Folkpartiet 2002-2008 och kandiderar nu för Liberalerna.