Vanliga myter och påståenden om Nato, svar på tal
”Om Sverige går med i Nato kommer vi att behöva delta i USAs anfallskrig.”
Falskt! Nato är en defensiv allians. Enbart när ett medlemsland blir angripet är de andra länderna
skyldiga att hjälpa till. Ett exempel på detta är att när USA invaderade Irak 2003 så vägrade både
Frankrike och Tyskland att bidra, och förbjöd till och med amerikansk logistik till invasionen att nyttja
sig av deras territorium.
”Ett svenskt medlemskap i Nato skulle bli väldigt dyrt”
Falskt! Det pratas ofta om att Nato har som krav att medlemsstater har 2% av BNP i försvarsutgifter.
Men detta är inte sant. Fram tills för nåt år sedan var det bara en handfull av knappt 30 stater som
låg på 2% av BNP i försvarsutgifter eller högre. Island som är Natomedlem har inte ens en
försvarsmakt över huvud taget. 2% är ett mål, inte ett krav. Om Sverige står utanför Natos beskydd
behövs dessutom betydligt högre försvarsutgifter än om vi hade varit medlemmar – eftersom vi då
måste förlita oss helt och hållet på vår egen försvarsförmåga.
Nato har däremot en medlemsavgift som finansierar delar av de gemensamma resurserna.
Medlemsavgiften baseras på en ekvation som tar hänsyn till befolkningsmängd, BNP och några andra
faktorer. För Sveriges del skulle den avgiften bli några hundra miljoner per år, alltså ungefär vad ett
tjugotal moderna jaktrobotar av Meteor-typ kostar för försvaret.
”Medlemskap i Nato gör att vi behöver ha kärnvapen i Sverige”
Falskt! Det här är som mycket annat som sägs om Nato rent hittepå och lögn. Exempelvis har Norge i
sitt anslutningsavtal till Nato en särskild paragraf som förbjuder stationering eller användande av
kärnvapen från norskt territorium. Sverige bestämmer det helt självt.
”Amerikanska baser i Sverige skulle bli ett faktum om vi gick med i Nato”
Falskt! Varje Nato-medlem bestämmer själv över andra länders militära närvaro. Så några utländska
militärbaser i Sverige blir det inte tal om, om vi själva inte bjuder in till det.
”Som medlem i Nato blir Sverige bara en nickedocka åt USA och andra länder.”
Falskt! I Nato tillämpas konsensusbeslut. Alla medlemsstater måste alltså vara helt eniga inför varje
större beslut. Alla medlemmar har således veto-rätt, exempelvis kan Luxemburg utan problem
stoppa förslag som USA, Tyskland, Frankrike och Storbritannien alla står bakom. Se också svaret ovan
om Irakkriget 2003.
”Som medlem i Nato säger vi upp en del av vår suveränitet.”
Falskt! Alla medlemmar i Nato kan lämna när de själva behagar. Frankrike har gått ur Nato förut och
senare gått med igen. Sverige kan alltid lämna Nato igen om vi skulle vilja göra det i framtiden.
”Sverige kan föra en mer självständig och aktiv utrikespolitik när vi inte är medlemmar i Nato”
Falskt! Det finns ingen koppling mellan hur ”aktiv utrikespolitik” Sverige kan föra och ett medlemskap
i Nato. Norge som är medlem i Nato har fått fler internationella freds- och medlingsuppdrag än
Sverige de senaste åren, och Norge är som bekant medlem i Nato. Dessutom kan man inte direkt
anklaga nuvarande svenska regeringen för en proaktiv utrikespolitik.”
”En medlemskapsansökan till Nato kan ”destabilisera läget””
Falskt! Ryssland har redan inlett tre anfallskrig i Europa sedan 1990-talet. Det är Ryssland som
destabiliserar läget. Ryssland ser också redan Sverige som en ”del av väst”, och har genom sin
historik av nonchalans mot sina grannländers suveränitet tydligt visat att man ger blanka fan i
stabilitet. När Ryssland nu är upptaget i Ukraina och försvagat av kriget där så har Sverige ett bra
tillfälle att ansöka om medlemskap i Nato. Dessutom så har vi redan förlorat, om rädslan för att Putin
ska bli irriterad på Sverige tillåts styra Svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Då har Ryssland fått
Sverige att göra som Ryssland vill, bara genom att hota oss. Därför är detta argumentet mot ett
svenskt Nato-medlemskap irrelevant.
”Neutraliteten gör att vi kan hålla oss utanför krig.”
Falskt! Om det blir ett stort krig i vår del av världen så kommer Sverige otvivelaktigt att bli indraget.
Vi kommer inte att bli en isolerad ö, oavsett hur många gånger vi säger att vi är neutrala. Att Sverige
ligger där det ligger kan vi inte påverka, och vår placering i världen gör att vi kommer dras in i en
konflikt i närområdet. Georgien och Ukraina har också varit neutrala, och Putin har anfallit bägge
staterna. Precis som Hitler anföll neutrala Danmark och Norge 1940, och Sovjetunionen anföll
neutrala Finland 1939.
”Vi kommer ändå att få hjälp.”
Osäkert! Sverige har en mängd bilaterala och multilaterala försvarsavtal. Allra viktigast är det med
Finland. Men ingen garanti eller juridisk skyldighet finns för andra länder att stödja Sverige vid ett
eventuellt krigsutbrott. Inte ens genom Lissabonfördragets artikel §42.7 som Magdalena Andersson
har hänvisat till de senaste veckorna. Den paragrafen kan lika gärna leda till att exempelvis Spanien
skickar 200 liter olivolja som stöd istället för 50 artilleripjäser. För att bli garanterade ett militärt stöd
av andra länder så finns det bara ett alternativ, och det är ett medlemskap i Nato.