”Om Sverige går med i Nato kommer vi att behöva delta i USAs anfallskrig.”
Falskt! Nato är en defensiv allians. Enbart när ett medlemsland blir angripet är de andra länderna
skyldiga att hjälpa till. Ett exempel på detta är att när USA invaderade Irak 2003 så vägrade både
Frankrike och Tyskland att bidra, och förbjöd till och med amerikansk logistik till invasionen att nyttja
sig av deras territorium.
”Ett svenskt medlemskap i Nato skulle bli väldigt dyrt”
Falskt! Det pratas ofta om att Nato har som krav att medlemsstater har 2% av BNP i försvarsutgifter.
Men detta är inte sant. Fram tills för nåt år sedan var det bara en handfull av knappt 30 stater som
låg på 2% av BNP i försvarsutgifter eller högre. Island som är Natomedlem har inte ens en
försvarsmakt över huvud taget. 2% är ett mål, inte ett krav. Om Sverige står utanför Natos beskydd
behövs dessutom betydligt högre försvarsutgifter än om vi hade varit medlemmar – eftersom vi då
måste förlita oss helt och hållet på vår egen försvarsförmåga.
Nato har däremot en medlemsavgift som finansierar delar av de gemensamma resurserna.
Medlemsavgiften baseras på en ekvation som tar hänsyn till befolkningsmängd, BNP och några andra
faktorer. För Sveriges del skulle den avgiften bli några hundra miljoner per år, alltså ungefär vad ett
tjugotal moderna jaktrobotar av Meteor-typ kostar för försvaret.
”Medlemskap i Nato gör att vi behöver ha kärnvapen i Sverige”
Falskt! Det här är som mycket annat som sägs om Nato rent hittepå och lögn. Exempelvis har Norge i
sitt anslutningsavtal till Nato en särskild paragraf som förbjuder stationering eller användande av
kärnvapen från norskt territorium. Sverige bestämmer det helt självt.
”Amerikanska baser i Sverige skulle bli ett faktum om vi gick med i Nato”
Falskt! Varje Nato-medlem bestämmer själv över andra länders militära närvaro. Så några utländska
militärbaser i Sverige blir det inte tal om, om vi själva inte bjuder in till det.
”Som medlem i Nato blir Sverige bara en nickedocka åt USA och andra länder.”
Falskt! I Nato tillämpas konsensusbeslut. Alla medlemsstater måste alltså vara helt eniga inför varje
större beslut. Alla medlemmar har således veto-rätt, exempelvis kan Luxemburg utan problem
stoppa förslag som USA, Tyskland, Frankrike och Storbritannien alla står bakom. Se också svaret ovan
om Irakkriget 2003.
