FÖRSLAG FÖR ATT FÖREBYGGA KRIMINALITET

1. Förnya brottsförebyggande arbetet. Samtliga myndigheter som arbetar med barn och unga ska få i uppdrag att inkludera brottsförebyggande arbete. Det pågående arbetet med ny socialtjänstlag måste innehålla socialtjänstens brottsförebyggande uppdrag.
2. Socialtjänsten bör få tydligt uppdrag stötta skolgången och förebygga skolfrånvaro. Samverkan mellan skola och socialtjänst måste förbättras och sekretessen däremellan underlättas för samordnat arbete kring barnet och familjen. 
3. Kommuners ekonomi ska inte hindra tvångsomhändertaganden. Staten bör ta över finansieringen av LVU. Barn och unga ska få bättre stöd att klara sin skolgång efter beslut om omhändertagande.
4. Inför nya mål för tvångsvården av barn och unga. Det saknas tydliga mål och krav på uppföljningar för att säkra att vården är evidensbaserad och rätt utformat utifrån barnets behov. Liberalerna föreslår ett antal kvalitetsförbättringar. 
5. HVB-hem med kraftiga missförhållanden ska stängas. Liberalerna vill se tydligare krav på mål och uppföljning för vilken vård som ges tvångsomhändertagna barn och missförhållanden vid boenden ska leda till skarpare konsekvenser.
6. LVU för att skydda barn utsatta för kriminella miljöer. Omhändertagande enligt LVU måste komma i fråga i påtagligt högre omfattning för att skydda utsatta barn som lever i kriminella miljöer. Lagstiftningen ger utrymme för att den unge får bo i hemmet med vårdplan enligt LVU.
7. Skydda barn som riskerar utsättas för våld i hemmet. Barnets rätt till ett liv i trygghet ska stå före en dömd förälders rätt till sitt barn, i de fall det handlar om våldsbrott. Orosanmälning ska alltid göras när vårdshavare anhålls för våldsbrott. Umgängesrätten ska begränsas när våld mot barn utreds. Den förälder som döms för mord på barnets andra förälder ska alltid fråntas vårdnaden.
8. Hembesöksprogram i utsatta områden . Liberalerna bör verka för att Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för kommuner att genomföra hembesöksprogram för nyblivna förstagångsföräldrar, där barn i områden som klassas som utsatta eller med en förhöjd riskfaktor. 
9. Alla barn ska erbjudas hälsosamtal i skolan minst tre gånger under en elevs skoltid. Hälsosamtalet ska vara ett enskilt samtal som leds av skolsköterska (med utbildning i motiverande samtal) eller kurator. Frågor ska ställas om utsatthet som våld och trakasserier förutom livsstil och hälsa. 
10. Utveckla våldspreventivt arbete för skolan. Det bör genomföras en nationell satsning för att skolpersonal ska kompetensutvecklas i att arbeta med pojkars och unga mäns kroppsintegritet, impulskontroll samt värderingar gällande jämställdhet, hbtq-personer och religiösa minoriteter. 
11. Bättre villkor för socialsekreterare. Inför karriärtjänster för socialsekreterare och avlastning med hjälp av socialsekreterarassistenter. En legitimation för socialsekreterare och socionomutbildningen göras om med mer praktik och handledarstöd. 
12. Satsa på kunskapsbaserade metoder och forskning inom socialtjänst. En del av dagens arbete är i realiteten välvilligt stöd som aldrig utvärderats ordentligt. Därför behövs mer forskning för att sluta alla de kunskapsluckor som identifierats.
13. Statlig satsning på idrott för integration. Inrätta ett statligt stöd för att barn i socioekonomisk utsatthet i utsatta områden ska kunna delta i idrottsföreningar och andra fritidsaktivitet

FÖRSLAG FÖR ATT STOPPA UNGDOMSBROTTSLIGHET

1. Föräldrar samt barn och unga ska kunna tvingas delta i sociala insatser för barnen. Socialtjänsten kunna besluta om fler insatser, sk mellantvång, än idag samt att ta hjälp av polis, genom så kallad handräckning, för att säkerställa att vårdnadshavare eller barn och unga deltar i insatserna. 
2. Lätta upp sekretessen som hindrar polis och socialtjänstens samverkan. Inför ny huvudregel att polis och socialtjänst ska kunna dela uppgifter med varandra i ungdomsärenden om det bedöms viktigt för den unge. 
3. Slopa ungdomsrabatten för myndiga som begår grova brott. Ålder ska inte beaktas vid straffmätningen om en myndig person har begått ett brott där minimistraffet är minst ett års fängelse. I ett nästa steg vill vi reformera reglerna ytterligare så att ungdomsrabatten även tas bort för den som återfaller i brott med lägre straffvärde.
4. Släpp inte ut unga gripna direkt. En ung person som begår ett förnedringsrån eller andra grova våldsbrott ska aldrig kunna släppas direkt för att kunna hota sina offer. Vi menar att en bred översyn måste ske av lagstiftningen så att häktning kan ske i fler fall än i dag i väntan på socialtjänst eller vårdnadshavare. 
5. Kriminalvården ska ansvara för unga som begår allvarlig brottslighet. Det ska i ökad utsträckning vara Kriminalvården som ansvarar för rehabiliteringen av unga gängkriminella med särskilt svår problematik och av de unga som har begått grova brott. 
6. Renodla ungdomsvården. Riktlinjerna måste tydliggöras så att barn och unga aldrig ska blandas på ett sätt som innebär risker för det enskilda barnet, samt av förutsättningarna till vård försämras. 
7. Arbeten med omhändertagna barn ska säkerhetsklassas. I takt med ökat behov av säkerhetsstärkande arbete vid inte minst SiS-institutioner, bör det där även krävas registerutdrag vid anställning, likt det som krävs på Kriminalvården.
8. Skärp straffen för de som rekryterar unga till brott. Att förhindra nyrekrytering till gängkriminalitet är avgörande för att minska brottsligheten. Straffen för de som rekryterar unga till kriminalitet, begår brott tillsammans med yngre eller förmår dem att begå brott bör skärpas 
9. Brott av barn ska alltid utredas av polisen. I dag är huvudregeln att brott som begås av personer under 15 år inte ska utredas av polis, men att utredning ska ske i särskilda fall. Vi vill tvärtom att huvudregeln ska vara att brott som begås av minderåriga ska utredas. 
10. Maxtak för sluten ungdomsvård bör höjas. För att vården när det gäller de som begår de allra grövsta våldsbrotten ska vara effektiv bör man kunna döma personerna till vård en längre tid än fyra år. Maxtaket för de grövsta våldsbrotten bör kraftigt höjas.

INSATSER MOT GROV KRIMINALITET

1. Skärp straffen för livsstilskriminella. Det behövs skärpta straff för alla slags brott som är kopplade till kriminella uppgörelser och kriminella nätverk. Det är också viktigt att det finns en tydlig progressivitet i straffvärdesmätning vid återfall i brott. 
2. Sverige ska nå europeiska snittet i polistäthet. Även efter den utbyggnad av polisen som nu pågår har Sverige en relativt liten polisstyrka i förhållande till sin befolkning. Bortom 2025 behöver polisen fortsätta byggas ut så att Sverige på sikt når det europeiska snittet.
3. Meddelanden mellan släktingar ska kunna användas som bevisning. Det måste vara tillåtet att använda meddelanden mellan familjemedlemmar i brottsutredningar, inte minst för att komma åt släktbaserad kriminalitet. 
4. Tidiga förhör ska få användas i domstol. Det måste bli enklare att dra nytta av vittnesmål från brottsplats och förundersökningar, inte minst filmade. Genom att polispatruller i ökad utsträckning har tillgång till filmkameror kan man spela in fler förhör redan på brottsplatsen, som sedan ska kunna användas i rättegångar. 
5. Tillåt bevisprovokation oftare. Bevisprovaktion – gällande redan begångna brott – bör i högre grad vara tillåtet när det gäller att komma åt bevisning av grov brottslighet. 
6. Enklare att införa kamerabevakning. I områden som är klassade som särskilt utsatta bör polis, kommun och region som huvudregel alltid ha möjlighet att stätta upp kamerabevakning. 
7. Vistelseförbud för dömda våldsbejakande extremister och gängkriminella. Vistelseförbud ska komma i fråga för personer som begått grova brott med koppling till kriminell gängverksamhet och våldsbejakande extremism i området i fråga.
8. Kommunarrest för hedersbrott och våld mot kvinnor. Området för kontaktförbudet ska ökas och kunna gälla en hel kommun – en omvänd kommunarrest. Det innebär att den som utövar våld och förtryck kan nekas tillåtelse att vistas i kommunen. 
9. Utvisning ska vara huvudregel när utländska medborgare begår grova brott. Vid grövre brott, eller när det handlar om återfallsförbrytare, bör prövning av utvisningsfrågan vara obligatorisk vid rättegång. 
10. Avtal med biståndsländer om att ta emot utvisade. Sverige bör i sina kontakter med andra länder sätta ökat tryck på att varje stat tar ansvar för sina medborgare i de fall de har dömts till utvisning på grund av brott i detta land. 
11. Skydda polis från aggressiva folksamlingar. Detta är särskilt viktigt för att de kriminellt belastade gängens maktposition i brottsutsatta stadsdelar ska kunna utmanas och brytas av polisen. Bestämmelsen om ohörsamhet mot ordningsmakten bör göras lättare att tillämpa på t.ex. gäng som vägrar följa polisens uppmaning att skingra sig.
12. Kriminalisera upprättandet av vägspärrar. Upprättande av vägspärrar i kriminella syften bör vara kriminellt och omfattningen måste kartläggas. 
13. Skärpta straff för sexualbrott. Straffen för sexualbrott, såsom våldtäkt och fridskränkningsbrott skärpas och preskriptionstionstiderna för sexualbrott skärpas. När det gäller våldtäkt på barn anser vi att preskriptionstiden ska tas bort helt.
14. Ansvarsutkrävande av polisledningen. Allmänhetens insyn ska underlättas genom lätt åtkomlig statistik om läget i den egna kommunen eller stadsdelen. Dialog med lokala polisledningen om brottsutvecklingen i kommunfullmäktige ska uppmuntras. 
15. Inspektion för brottsbekämpning. Polisen och Kriminalvården är bland få centrala samhällsfunktioner som inte har en särskild tillsynsmyndighet, i likhet med andra centrala samhällsfunktioner som vård och skola. En tillsynsmyndighet för polis och kriminalvård skulle förbättra systemtillsynen och möjliggöra en oberoende granskning.