Vi måste kunna se den djupgående värderingskonflikt som uppstår när kollektivistiska klan- och familjestrukturer upprätthålls i det svenska samhället. Det skriver Mauricio Rojas (L) i en replik.
I ett debattinlägg kritiserar sociologen Filip Olsson regeringen och särskilt integrationsminister Simona Mohamsson för att reducera värderingskonflikter kring exempelvis jämställdhet, individuell frihet, hbtq-rättigheter och demokrati till ett integrationsproblem förknippat med invandringen (SvD Debatt 14/8). Enligt Olsson följer dessa konflikter inte etniska gränser eller födelseland: ”En hbtq-ungdoms rätt att leva öppet är lika viktig i Sölvesborg som i Rinkeby. Homofobi och patriarkala värderingar blir inte mindre begränsande för att föräldrarna är födda i Sverige.”
Argumentationen påminner starkt om Gudrun Schymans berömda ”talibantal” från januari 2002. Även där var poängen att kvinnoförtrycket inte borde förstås som ett särskilt kulturellt eller geografiskt fenomen, utan som uttryck för en universell maktstruktur: ”Samma norm, samma struktur, samma mönster” återfanns enligt Schyman såväl i talibanernas Afghanistan som i Sverige.
Det påminner också om Mona Sahlins och Margareta Winbergs inlägg på DN Debatt från december 2000, där själva existensen av ett specifikt hedersförtryck i praktiken förnekades: ”Det finns ingen statistik som säger oss att våldet mot de unga kvinnorna är kulturellt betingat. Det handlar i stället om mäns våld mot kvinnor.”
Problemet skulle alltså bara vara mer eller mindre av samma sak: samma förtryck, samma strukturer, samma patriarkala och antidemokratiska värderingar och därmed i grunden samma värderingskonflikt. Men det är just här som kardinalfelet i denna argumentation ligger. En sak är de värderingskonflikter som uppstår inom ramen för ett individualiserat, sekulariserat och modernt samhälle som det svenska. En helt annan sak är de konflikter som uppstår när dessa samhällsnormer möter kollektivistiska, icke-sekulariserade och traditionella föreställningar om familj, kön, sexualitet, auktoritet och individens rätt att själv forma sitt liv.
Invandring från samhällen där kollektivistiska klan- och familjestrukturer och likaså religionen fortfarande spelar en central roll kan därför innebära en djupgående värderingskonflikt. Det handlar om ett betydande ”värderingsgap”, som förstärks av segregation och av ett vardagsliv där kontakten med det ”andra Sverige”, det ”svenska Sverige”, är mycket liten.
Här uppstår en självförstärkande mekanism. När människor lever stora delar av sina liv inom sociala miljöer där de normer och föreställningar som de mött före migrationen i stor utsträckning reproduceras, omöjliggörs den värderingsmässiga integration som måste gå hand i hand med den språkliga, ekonomiska och sociala integrationen.
Utanförskapet kan i sin tur föda fram en motståndskultur och maktstrukturer som vilar på värderingar som står i öppen konflikt med dem som gäller i det övriga Sverige. På så sätt hotas landets sammanhållning och parallella samhällen kan växa fram.
Det är detta som regeringen vill bekämpa med all kraft. Det handlar om en ödesfråga för Sverige, men också om tiotusentals individer, inte minst unga tjejer och kvinnor, vars frihet och rätt att vara sig själva förnekas.
Det är detta som står på spel i denna djupa värderingskonflikt. Att likställa den med de värderingskonflikter som annars uppstår inom det svenska samhället är en grundläggande missuppfattning – en missuppfattning som tyvärr har haft ett ohyggligt högt pris.
FAQ
Vad handlar repliken om?
Repliken handlar om värderingskonflikter kring bland annat individuell frihet, jämställdhet, hbtq rättigheter och demokrati. Mauricio Rojas argumenterar för att vissa konflikter också behöver förstås i relation till kollektivistiska familje och klanstrukturer.
Vad menas med värderingskonflikt?
Med värderingskonflikt avses här en konflikt mellan olika föreställningar om individens frihet, familj, kön, sexualitet, auktoritet och demokrati.
Varför lyfts segregation fram?
Texten argumenterar för att segregation kan förstärka värderingsskillnader. Om människor under lång tid lever i sociala miljöer där tidigare normer reproduceras kan den värderingsmässiga integrationen försvåras.
Vad står på spel enligt repliken?
Enligt repliken handlar det om Sveriges sociala sammanhållning och individers möjlighet att leva fritt. Texten lyfter särskilt unga tjejer och kvinnor som kan drabbas av hedersrelaterade maktstrukturer.