Öka elevernas trygghet och minska lärarnas arbetsbörda.
Måndag 23 februari 2026
Maja Frankel, generalsekreterare för organisationen Friends, är orolig för att regeringens nya förslag om trygghet och studiero i skolan innebär att skolor bara behöver ingripa vid allvarliga eller upprepade kränkningar (Aktuella frågor 14/2).
Bakgrunden till de förändringar som regeringen vill genomföra är att dagens lagar inte fungerar tillräckligt bra. Regelverket tar mycket tid från lärarna, men har ändå inte lett till färre kränkningar i skolan.
Skollagen, som den nu är utformad, säger att alla kränkningar i skolan måste rapporteras och anmälas till huvudmannen, den som är ansvarig för skolan – oftast en kommun eller det privata företag som driver skolan. Det spelar ingen roll vilken typ av kränkning det handlar om eller hur allvarlig den är. Det kan vara allt från en elak kommentar under ett bråk mellan kompisar till knytnävsslag i korridoren eller sexuella trakasserier på sociala medier.
Det är stor skillnad i vad skolorna rapporterar in som kränkningar, något som Sydsvenskan har uppmärksammat i flera artiklar. Enligt tidningen hade den skola i Malmö som rapporterade in flest antal kränkningar under läsåret 2023/24 över 500 incidenter, medan en skola som ligger i samma område och har ungefär lika många elever bara rapporterade in 21 incidenter. Det finns ingen anledning att tro att få rapporterade incidenter betyder att det sker få kränkningar på skolan.
Skillnaden beror snarare på skolledningens attityd till vad som ska rapporteras.
De många anmälningarna tar mycket tid och energi från lärarna. Det beror inte på att lärarna hanterar kränkningar annorlunda, utan på att det administrativa arbetet kring anmälningarna är tidskrävande.
Genom att ändra regelverket och tydligt förklara vad som räknas som en allvarlig kränkning blir det mer rättvist mellan skolor. De som jobbar på skolorna kan då lägga mindre tid på att dokumentera och istället fokusera på att hantera och lösa problemen.
Precis som Maja Frankel konstaterar har regeringen, med Liberalerna i spetsen, lagt fram en rad reformer för stärkt trygghet och studiero under denna mandatperiod. Flera av dem syftar till att skapa en skola med ordning och reda, där eleverna får det stöd de behöver.
Regeringen har också gett lärarna större befogenheter att ingripa när det är oroligt eller stökigt i klassrummet. Från och med den kommande höstterminen blir det mobilförbud på alla kommunala skolor. I Malmö och flera andra kommuner har liberala politiker dessutom beslutat att blockera sociala medier på elevdatorerna.
Sammantaget innebär de reformer Liberalerna har och vill genomföra tryggare skolor med färre kränkningar. Inte minst kommer kränkningarna på nätet att minska när eleverna inte längre kan filma med sina mobiler eller chatta med varandra under lektionstid.
Som Maja Frankel också påpekar är det viktigt att få en överblick över problemen i skolorna i hela landet. Därför förbereder nu Liberalerna och regeringen att införa ett nationellt register över elevers frånvaro. Sedan covid-19-pandemin har frånvaron ökat kraftigt i skolorna och blivit ett så stort problem att det nu måste hanteras på nationell nivå med samlade åtgärder. Av samma anledning kan det också vara värt att överväga en nationell plan mot mobbning, som Maja Frankel föreslår, om de förändringar som nu genomförs inte räcker till.
Liberalerna är partiet som alltid sätter skolan först. Därför vill vi öka elevernas trygghet och minska lärarnas arbetsbörda.
Inget barn ska behöva känna oro inför att gå till skolan eller uppleva att vuxna inte tar deras bekymmer på allvar.
Det ska vara nolltolerans mot mobbning och kränkningar på alla skolor. För att det ska bli möjligt behöver lärarna ha tid att se varje elev och vara närvarande. Det kan vi uppnå genom att minska lärarnas administrativa arbete och reglera deras undervisningstid.
SKRIBENTERNA
Joar Forssell (L), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson
Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö