”Inför obligatorisk civilplikt för ungdomar mellan 18 och 25 år.”
Tisdag 30 september 2025
Under decennier har ett växande utanförskap tagit form i Sverige. Det hotar på allvar sammanhållningen i landet.
I dag lever hundratusentals människor i områden som på många sätt står utanför den gemenskap som präglar resten av samhället. I den lista över utanförskapsområden som regeringen presenterade i december förra året nämns 180 sådana områden där det bor 710 000 personer, varav 170 000 är barn.
För Skånes del handlar det om 40 områden som innefattar nära 140 000 personer, något som gör regionen till den mest segregerade i Sverige. Malmö sticker ut med 26 utanförskapsområden.
I många av områdena har det bildats parallellsamhällen där olika grupperingar – klaner, kriminella gäng, fundamentalistiska organisationer och andra separatistiska nätverk – har etablerat en alternativ maktordning som trotsar landets lagar och grundläggande värderingar.
I dessa miljöer växer tusentals barn och ungdomar upp under ett tryck baserat på heders- och tystnadskultur. Många känner starkare lojalitet till de parallella samhällena och deras ledare än till landet som helhet. Barn växer upp i en miljö som skola, socialtjänst och polis bara i viss mån kan påverka.
Att förändra dagens situation tar tid och fordrar insatser på många nivåer – från polisens arbete och bidragssystemets utformning till skolan och vägar in i arbetslivet. En möjlighet är att satsa på att skapa en gemensam nationell identitet där alla känner samhörighet och delaktighet, oavsett bakgrund.
Saknas gemensamma berättelser och en samlande svensk identitet som inte bara hänger ihop med att heja på svenska landslag ökar risken för splittring och framväxten av många sekteristiska identiteter. Och det är vad som just nu håller på att ske. Därför är mötesplatser där alla kan träffas och en känsla av delad tillhörighet särskilt viktiga.
Det program som Skåneliberalerna lanserade för några månader sedan, Liberal ambition för Skåne, tar fasta på detta och föreslår flera konkreta åtgärder i syfte att förstärka samhörighetskänslan. Det mest kraftfulla förslaget är att införa obligatorisk civilplikt för alla ungdomar.
Jag kommer nu att i riksdagen föreslå – lägga fram en motion – att alla unga mellan 18 och 25 år ska göra en obligatorisk samhällstjänst, en civilplikt organiserad inom ramen för totalförsvarets civila gren.
Civilplikten bör genomföras på en annan plats än där man bor, för att ge nya erfarenheter och hjälpa unga att bryta sig loss från negativa normer och krav från parallellsamhällen och olika separatistiska nätverk. Det är en viktig del av förslaget och kan få stor betydelse i kampen mot utanförskap.
Civilplikt skulle ge unga med olika bakgrund en känsla av stolthet över att bidra till vårt gemensamma samhällsbygge, samtidigt som de utbildas i hantering av kriser och katastrofer och rustas till att bli en del av totalförsvaret – något som blivit allt viktigare med tanke på de externa hot som Sverige idag står inför.
För drygt femton år sedan argumenterade författaren och debattören Göran Rosenberg i Dagens Nyheter för införandet av det han kallade ”en allmän samhällstjänst” under sex månader för alla ungdomar mellan 18 och 25 år. Hans motivering är lika eller mer giltig idag som den var då:
”Det avgörande argumentet för en allmän samhällsplikt är politiskt och socialt; att i brytningen mellan ungdom och vuxenliv föra samman unga medborgare från vitt skilda bakgrunder och miljöer för att tillsammans göra en insats för det samhälle de ytterst delar med varandra.”
Hans förslag vann inget gehör då. Nu är det hög tid att förvandla det till verklighet.
SKRIBENTEN
Mauricio Rojas (L), riksdagsledamot