DN Debatt. ”Nu stärker vi skyddet för domstolarnas oberoende”

Vi har i andra länder sett exempel på hur politiska styren sökt påverka domstolarna.
Även Sverige är sårbart, och framtiden går inte att ta för given. Därför lägger vi nu
förslag till stora reformer – det ska bli svårare att ändra grundlagar och domstolarna
ska bli mer självständiga gentemot regeringen, skriver justitieminister Gunnar
Strömmer (M) med företrädare för KD och L.

Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Rysslands fullskaliga krig mot
Ukraina är inne på sitt fjärde år. Vår inre säkerhet utmanas av organiserad brottslighet, statliga aktörer samt våldsbejakande extremister och terrorister. Mitt i allt detta står den svenska demokratin stark. När den amerikanska organisationen Freedom House rankar världens demokratier hamnar Sverige på en topplacering.

Samtidigt finns enligt regeringen skäl att stärka även vår ordning. Vi ser hur det fria och
öppna samhällets institutioner ifrågasatts i andra länder. Det går inte att ta för givet att våregen framtid ska kännetecknas av samma stabilitet som hittills. När det gäller domstolarnas ställning och sårbarheter i relation till den exekutiva makten
administreras domstolarna sedan 1970-talet av en myndighet direkt under regeringen,
Domstolsverket. Domstolarnas verksamhet granskas bland annat av ”regeringens advokat”, Justitiekanslern. Och det mesta som rör villkoren för enskilda domare regleras inte alls i grundlag.

Det är mot den bakgrunden regeringen lämnar propositionen ”Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende” till riksdagen. Propositionen har sin grund i de förslag 2020 års grundlagskommitté lämnade till regeringen i februari 2023. Alla riksdagens partier ingick i kommittén och arbetet leddes av Högsta domstolens ordförande Anders Eka.

Det är ett styrkebesked för den svenska demokratin att samtliga åtta riksdagspartier ställde sig bakom utredningens förslag. Även remissinstanserna har i huvudsak varit positiva.

Regeringen har bedömt att alla förslag bör genomföras. Den första delen av propositionen handlar om att stärka skyddet för demokratins grundvalar. Det handlar om formerna för grundlagsändringar, där förslaget går ut på att det första beslutet, som fattas före ett riksdagsval, precis som idag ska kunna fattas med enkel majoritet i riksdagen, men att det andra beslutet efter valet ska kräva kvalificerad majoritet om två
tredjedelar.

Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett
grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas. Ett annat av de förslag som vi nu lägger fram handlar om att Lagrådet i framtiden ska yttra sig över alla förslag till grundlagsändringar som rör individuella fri- och rättigheter, inklusive
de som skyddas i regeringsformen. Så är det inte idag. På det sättet kan granskningen av och debatten om viktiga grundlagsfrågor fördjupas.

Den andra delen av propositionen handlar om att stärka domstolarnas oberoende. Det är
viktigt av flera skäl. Som enskild ska man kunna lita på att man får en saklig och opartisk
prövning. Och det är ytterst domstolarna som ska se till att lagar används och myndigheter agerar på ett sätt som är förenligt med våra grundlagar. Men det handlar inte bara om att stärka skyddet för domstolsväsendet som institution. Minst lika viktigt är att stärka oberoendet för varje enskild domare. Vi har i andra länder sett exempel på hur politiska styren sökt påverka domstolarna genom att ändra i regler om antal domare, pensionsålder, disciplinförfaranden och så vidare. Även där finns sårbarheter i vårt system som vi nu åtgärdar.

Den reform som regeringen nu lägger fram är omfattande, och det här är några av förslagen:

• Det införs en särskild bestämmelse i regeringsformen om att domstolarna är
  oberoende.
• Den myndighet som ansvarar för den centrala domstolsadministrationen – det som i
  dag är Domstolsverket – får en mer självständig ställning i relation till regeringen.
  Myndigheten ska ledas av en styrelse, där en majoritet av ledamöterna ska vara eller ha varit ordinarie domare.
• Endast myndigheter under riksdagen ska få utöva tillsyn över domstolarnas
  rättskipande verksamhet. Det betyder bland annat att Justitiekanslern, som är en
  myndighet under regeringen, inte längre ska ha den rollen.
• Pensionsåldern för ordinarie domare ska regleras i lag och ska inte kunna sänkas för
  pågående anställningar.
• Ordinarie domare ska alltid ha en rätt till domstolsprövning om de skilts från sin
  anställning samt vid avstängning och disciplinpåföljder. När sådana frågor prövas i
  domstol ska rätten bestå av enbart ordinarie domare.

Dessutom ska fler regler som gäller hur ordinarie domare utnämns stadgas i grundlag:

• Regeringens utnämningar av ordinarie domare ska ske på förslag av ett särskilt organ där en majoritet ska bestå av ledamöter som är eller har varit ordinarie domare. Detta regleras idag i vanlig lag.
• Det ska regleras i grundlag hur många justitieråd det ska finnas som mest och som
  minst i de högsta domstolarna, och en utnämning av justitieråd ska föregås av en
  begäran från den berörda domstolen.

Regeringens målsättning är att den här reformen ska kunna träda i kraft den 1 april 2027, efter två beslut i riksdagen före och efter valet 2026. Regeringen har också, i linje med vad den eniga grundlagskommittén efterfrågade, tillsatt en utredning som bland annat ska se över om ansvarsutkrävandet av ordinarie domare ska flyttas från Statens ansvarsnämnd, som är en myndighet under regeringen, till en ny självständig domaransvarsnämnd. Förslagen ska lämnas före sommaren.

Den svenska demokratin står alltså stark och stärks ytterligare i ett oroligt omvärldsläge.
Utöver de förslag vi nu lägger på riksdagens bord har regeringen dessutom initierat flera
andra processer ägnade att stärka rättsväsendets integritet, likväl som skyddet för enskildas fri- och rättigheter och de praktiska möjligheterna att ta vara på dem i domstol.​
Allt i syfte att stärka den demokratiska rättsstaten och värna vårt fria och öppna samhälle.

Gunnar Strömmer, justitieminister (M)
Gudrun Brunegård (KD), ledamot i konstitutionsutskottet
Mauricio Rojas (L), ledamot i konstitutionsutskottet